Kära Örebroare...

Idag hade vi kungen med ombord. Måste säga att jag blev väldigt uppspelt när jag strax innan avgång fick veta att han skulle flyga med oss. Började genast kolla andedräktens status och kammade till håret. Vill ju vara tipp topp när man träffar Hans Majestät. Han sov hela resan. Konungen var trött och jag fick inte niga bocka eller buga. Men jag är en glad liten rojalist för det.

I min fantasi....

Jag kom hem från New York imorse. Sitter nu och jäser i min Stockholms lägenhet medan grannarna har fest och känner att jag var ämnad att vara någon annanstans, nämligen tillbaka i NY. Har aldrig haft ett tråkigt ögonblick i den staden!

Tänker den där "Sliding Doors-tanken". Om jag hade blivit beviljad tjänstledigheten som jag sökte till denna hösten och kommit iväg till NY, vad hade jag gjort i detta ögonblick då? I ett annat universum så är jag kanske där.. precis som Gweneth, så kanske jag har sprungit på en fantastisk snubbe, blivit kär och uppvaktad, och bytt bana i livet, funnit mitt kall och lyckats, kanske till och med blivit omskriven, " A success storey, the most talked about Swede in town.." - ja, i en parallelexistens...

Jag lever det livet som jag brukar låtsas att jag har när jag är i NY. Jag väljer alltid mina outfits med lite extra omsorg när jag ska dit. Jag går alltid, som det det första, till en salong och fixar naglar, kanske en vaxning eller en pedikyr. Pampering! Jag älskar att rigga hela presentationen av mig själv för staden! Jag har en dejt med New York!
Jag stryker runt på mina små ärenden, hänger på Barnes&Nobel på Union Square, går in brevid till Sephora och lustar över allt smink som vore jag ett barn i gobisfabriken, tar en Venti Starbucks latte to-go i mastodontisk pappersmugg och kryssar mellan butikerna, möter en vän till lunch... Och allt jag gör jag med viss hast. Förvisso så har jag begränsad med tid då mina NY vistelser, sällan mer än 24 timmar. Men för mig handlar det om att kunna dröja mig kvar i fantasin. Om jag skyndar lite, verkar lite jäktad och busy, så kanske det ser ut som om jag också tillhör det newyorkska flödet, på riktigt! Jag är en av er, människor!

Men, i denna världen och i denna verkligheten sitter jag i min Juicy Couture mysdress i soffan och ser på filmklipp på YouTube, dricker laxeringsté och förfäras över grannens dåliga musiksmak...

All by my self...!!!

Är det bara jag??? Alltså, när jag får sms, så svarar jag, för det mesta omgående. Får jag meddelande på svararen så återkommer jag utan dröjsmål. Men är jag ett pucko? För nu har det hänt igen.

Jag skickade tre sms till vänner mitt i veckan och föreslog olika helgaktiviteter. En återkom och bekräftade after work drinkar på fredag. Fint. Nästa vän bjöd jag på middag hos mig till på lördag. Inget svar. Hmm,,, väntar och ser, hon kanske har häcken full på jobbet. På fredag kväll tvingas jag återkomma i ett nytt sms och fråga om hon vill komma på middag. Patetiskt. Inte ska jag behöva fråga upprepat?? Ja, så fick jag ett sms-svar till slut och narturligtvis så hade hon redan lösa planer att träffa några gamla studiepolare och kunde vi kanske synka det på något sett? Känns inte så smickrande direkt, utan snarare något forcerat. Jag var B-alternativet, något roligare dök upp, och samvetet, eller en praktisk ådra, tänker att jag kan väl vara med på ett hörn.

Den sista vännen då? Henne har jag sms:at 3 gånger (och fått leveransrapport) utan att ha fått svar tillbaka.

Men nu är det fredag kväll, och min after work då? Hon hörde av sig igår i ett sms och frågade om jag ville följa med på någon designers release party där man skulle kunna shoppa tokbilligt. Kunde vi kombinera det med vår after work? Är du galen - så klart! Ikväll har jag varit hemma, började så småningom göra mig i ordning, men ännu hade hon inte hört av sig tillbaka. Så åter igen, får jag höra av mig och fråga om vi ska träffas eller inte. Nää, då har hennes kille blivit krasslig och hon vill vara hemma med honom och se hur sjukdomsförloppet uvecklar sig. MEN HÖR AV DIG OCH SÄG DET DÅ! tänker jag frustrerat.

Det finns andra att umgås med så det är inte det som är saken här. Det är stilen i hur man sköter kontakterna. Ska man utgå från att det fungerar så här? Ska jag vara mer hårdhudad och ta saker lite mer som de kommer. "Kanke ses vi, kanske inte". Jag fungerar inte så. Är det bara jag? Resultatet just nu är i alla fall att jag åter igen känner mig som om jag blev dumpad. Tycker lite synd om mig själv just nu och ska därför korka upp en flaska rött och se på tv, igen. Tack och lov för Hey Baberiba som är det roligaste komediprogrammet på svensk tv!

Grrrrrr.......

grymt dåligt väder, grymt understimulerad, grymt fattig, grymt grining helt enkelt. Morrr....

När man minst anar det så står han pösligt där....

And now, over to the news

Dagens toppar i det amerikanska nyhetsflodet:

*Sir Pauls skilsmassa fran Heather och den omseddidiga smutskastning. Vald, terror och trakasserier - rena Irak-konflikten om man ska tro medierna.

*7 sportarenor kommer att sprangas pa sondag om man ska tro rykten pa internet. Amerikanerna kanske ska ta tillfallet att utova lite sport sjalv istallet. Detta land kvavs snart pa sin egen fettma.

* Barack Obama - USAs nasta president och mannen som kniper Usama? Ja, alla verkar vurma for denna sympatiska svarta senator som ar ute pa bokturne och valkampanj for demokraterna. Sjalv foll jag ocksa for honom - inte den floskelfyllda krigsdyrkaren som man ar van att se. Han gav intrycket av att ha nagot genuint och tryggt over sig som jag inte upplevt sedan mitt mote med Kofi Annan.

* 'Sniper'-attacker pa amerikanska soldater. En eskalerande trend i Irak-kriget som amerikanska militaren inte vill vill bekrafta. Hur manga soldater har fallit offer egentligen vill vi veta.

* Mogulen Steve Wynn som lyckades punktera sin Picasso-tavla varderad till 139 miljoner dollar medan han stod och skrot om den for nagra polare.

*Pa kanalen ABC holl nyhetsankarna pa att kissa pa sig av lycka over hur de exklusivt lyckats med bedriften att "forhandla" mellan nordkorea och USA genom sin utsanda Diane Sawyer som ar den anda vasterlandska journalisten i Pyongyang just nu, enligt dem. Hon fick en intervju med en hogt uppsatt general, fick uttalanden och en av deras andra reportrar intervjuade Bush. Klipp klipp sa hade vi en "dialog". Borjar likna krig bannemig....

I ovrigt ar kanalerna fullstandigt nedsudlade med smutskampanjer infor det stundande valet. Det verkar inte finns granser for hur vardelosa och svekfulla motstandarna ar - och man tyglar sig inte for att betala miljoner dollar for att pavisa det i nationella tvreklam.

Nu ska jag lagga mig i sangen och lasa skvallertidningar och lata min manikyr torka till det ar dags att aka ut till flygplatsen for att aka hem till Svedala. Undrar vem mer inte har betalat licensen sedan jag akte?

Windy City here I come

Chicago är en hääärlig stad. Kan vara kallt som satan på vintern, men annars ack så ljuvligt.
The Magnificent Mile måste vara en av världens bästa shoppingstråk.
Joggade längs Lake Michigan förra sommaren och kom till en strand där det var vollyboll turnering. Ett myller av nät med män, minst ett hundratal, i bara överkroppar, svettig hud, spända muskler, koncentrerade i sitt spel... och jag, som som ett rådjur fångad i strålkastarljus, stod som förstenad vid åsynen... Har alltid älskat Chicago...

Framtidens Flyg...

...om Bingo Rimér hade blivit ny koncernchef för SAS idag...

Triss i frustration

Uah. Nu skrapas det Triss i TV4 morgontv.
Jag får alltid ångest och måste tvångsmässigt byta kanal.

Först den där tarvliga lilla intervjun:

"Ja, Ingalis. Du kommer från Hjelmarsnäs där du jobbar som demonstratör... ja, så har du maken med dig han står där borta och vad ska du göra med pengarna en del skulle barnen få har du visst sagt...."

Enstaviga mumlade svar från Ingalis.

Ingalis skrapar: SEK 50000

"Det blev femtiotusen kronor Ingalis!"

"Jaha. Ja tack då"

Aaaarrrrggg! Varför kan inte folk visa lite entusiasm?!! Tacksamhet?! Dom har ju för bövelen precis fått 50 tusen pix - gratis!

Och det är likadant på Binglotto - fast ännu värre!

Rikard: "Ja, hjulet passerade 3 miljonersvinsten, men du fick FEMHUNDRATUSEN Bosse! Grattis!"

"Jaha. Ja tack då"

Jag vill se folk som hoppar och tjoar av lycka! Jag vill se Bosse höja nävarna i en segergest och blicka tacksamt mot skyarna för att sedan greppa Rickard och ge honom en manlig dunkarkram.

Ska det vara så svårt? Lite entusiasm människor!

jag är kär..

...och jag blir kär HELA tiden...!

såg sent omsider Metallica-dokumentären och blev KÄR i den nya basisten (Robert Trujillo) Han var liksom den där 'strong silent type', lågmäld, ödmjuk, överväldigad, glad, stenhård och djävligt begåvad - och jag föll.... jag blev tokkär....
(i min förälskade fantasivärld så blir jag kompis med hela bandet och jag och Robert är ihop och visar tindrande upp vårt stilfulla LA-hem för MTVCribs)

läser, som så många andra, en fantastisk, rörande, rolig, intelligent, prestigelös bloggare... och blev kär... rörd in i mitt innersta av denna människofiskens uttryck... så kär att det pirrar i hela mig.... käääär......
(i min fantasivärld så dyker ett ärende upp som helt naturligt för mig till Melbourne/Sydney där jag i ett vimmel på en cool fest av en slump springer på min bloggare och vi hittar hem hos varandra)

har resignerat inför skamstämpeln (som jag själv har satt) på internetdejtande och har joinat en site. mailen rasslar in. blablabla.."tycker du verkar trevlig.. blablabla.. *wink*smile*ler* :-x :-) ;-) :-p ... osvosv... så plötsligt... jag blir kär... ett mail, rätt ton, ironi när den är som bäst, kulsmart skrivet... pirr...... kär!
(i min fantasivärld utspelar sig hela första dejten...fast forward till bröllopet där vi kärt leende hör alla tal om hur otroligt rätt vi är för varandra och att ingen är förvånad över att vi gifter oss efter så kort tid)

jag kan tydligen bli kär som ett brev på posten men varför blir jag aldrig kär... på RIKTIGT???

Palmträdet 1-0

Nåja, jag såg inga palmer idag, bara en glimt av Mont Blanc som kapten fotograferade åt mig från cockpit med min kamera mobil.

Palmer tål inte kyla väl. De frodas i tropiska och subtropiska klimat.
Palmen har historiskt setts som en seger- och återuppstådelsesymbol - detta i såväl kristendomen som judendomen.
Västafrikanska kulturer ser palmträdet som symbol för föreningen av himmel och jord samt samspelet mellan de två.
I antika Grekland var palmen en symbol för den vackra och musikaliskt begåvade guden Apollo, som föddes under trädet på ön Delos.
Palme D'Or, eller Guld Palmen, är det högsta filmpriset som tilldelas vid Cannes Filmfestival årligen.
Främst av allt så är palmträdet den yttersta symbolen för exotiska öparadis vilket väcker en lustande längtan i de allra flesta....

Nu får nog julgranen mindervärdeskomplex.....

Sleepless in Götelaborg

Tid: 05.10
Sömn: 3,5 timmar
Kaffe: 2 koppar and counting...
Destination: Mallorca

Om jag bara får se några palmer idag, innan vi vänder hemåt igen, så är jag nöjd...

Ironiskt...

Ångest

Könslösa hotellrum...

...tack Gode Gud för gratis bredbandsuppkoppling...